Jag minns när jag skulle välja gymnasieutbildning. Redan då hade jag fått upp ögonen för media och kommunikation. Det var en inneboende dröm att få arbeta med marknadsföring och att skriva. Men jag hade aldrig hört någon prata om att våga följa sina drömmar så det kändes avlägset. Vissa talade om för mig att det inte var rätt väg att gå – man kunde väl bara bli programledare och jobba med tv ändå, “och det ville ju alla”, så där skulle jag aldrig ha någon chans. Jaha, tänkte jag och valde samhällsvetenskap. Det var en bred utbildning som skulle öppna fler vägar. Det enda “problemet” var att jag nu skulle ha sjutusen valmöjligheter och inte ha en aning om i vilken ände jag skulle börja.

När jag några år efter studenten bestämde mig för att plugga på högskolan gick jag till en studievägledare. Återigen lockades jag av utbildningar inom media- och kommunikation. Jag undersökte olika utbildningar på Berghs School of Communication och hade i princip bestämt mig. Jag ville bara ha en knuff i rätt riktning.

Jag minns att jag togs emot av en kvinna i 50 års åldern. Hon visade vägen in till ett pyttelitet kontorsrum. Där berättade jag för första gången om min dröm. Att få jobba med reklam och marknadsföring. Och att få skriva. Jag äskade att skriva. Hennes svar var att copywriting inte var något för mig. Skulle jag arbeta med att skriva borde jag fundera på att kanske skriva en bok och bli författare istället. En copywriter skriver ändå inte mer än några meningar till en annons. Sedan föreslog hon att vi skulle börja prata om “riktiga jobb”, så vad ville jag då jobba med?

Hon slog hål på min dröm fortare än jag hann blinka. Att jobba på en reklambyrå kunde jag i princip glömma, för där var det ändå så himla svårt att få ett jobb.

Tänk om hon visste hur fel hon hade.

Då visste jag inte bättre än att lyssna. Jag valde tillslut att läsa media- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot strategisk kommunikation för att bredda mina möjligheter. Innerst inne levde ju drömmen kvar. Och utbildningen var trots allt ett steg åt rätt håll. Även om det inte var Copywriter-programmet på Berghs.

När jag skulle söka praktikplats det sista året under utbildningen sökte jag mig till en PR-byrå. Jag trodde nämligen inte att jag skulle ha någon chans på en reklambyrå. Jag minns att jag var illamående och skakig när jag skulle träffas för en intervju. Vad skulle jag kunna bidra med? Ganska mycket visade det sig. Jag fick platsen och lärde mig mycket på den förhållandevis korta tiden (6 månader).

Men eftersom jag, trots praktiken, hade så fruktansvärt mycket framtidsångest och var rädd att inte få ett jobb, studievägledarens ord ekade fortfarande i huvudet, ville jag ha en plan B. Så jag sökte in till Masterprogrammet i Strategisk Kommunikation på Campus i Helsingborg (en del av Lunds Universitet).

Under praktiken sökte jag också jobb på olika reklambyråer. Skam den som ger sig. Jag hade bestämt mig för att motbevisa alla som hade sagt att det var omöjligt att få jobb på en byrå. Nu hade jag dessutom skaffat mig lite erfarenhet genom praktiken och kände att det jag inte behärskade kunde jag faktiskt lära mig. Alla är väl nya på sitt jobb någon gång?

Mot all förmodan blev jag erbjuden ett jobb som copywriter på en reklambyrå, samtidigt som jag fick mitt antagningsbesked från Masterprogrammet. Jag hade kommit in på utbildningen. Och nu hade jag helt plötsligt fått ny ångest. Vilket skulle jag välja? Det var ju superläskigt. Tänk om jag valde fel? Tänk om jag inte dög till det ena eller andra? Jag ville helst göra båda. Samtidigt. Men det skulle jag aldrig hinna med. Så jag gick på magkänslan. Följde min dröm. Och valde jobbet.

Jag ångrar mig inte en sekund.

Med det här inlägget vill jag egentligen bara påminna mig själv och dig där ute som också tampas med ångest över framtiden, eller oförmågan att tro på dig själv, att du inte är ensam. Och att du kan mer än du tror. Många gånger handlar det oftast om att ta steget att våga söka det där jobbet eller utbildningen, starta det där företaget eller vad du nu funderar på.

Det viktigast av allt är att inte låta andra människors åsikter eller okunskap komma i vägen. Alla tar sin egen väg. Och till sist. Vad är det värsta som kan hända? Att du får försöka igen. Och igen.

Slutsats: Att våga följa sina drömmar vinner i längden. Jag tror nämligen att passion går hand i hand med framgång. Så min uppmaning till dig är att våga följa din dröm. Det gjorde jag.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Loading Likes...